Vad skiljer kvalitativa och kvantitativa utvärderingskriterier?

Kort svar: olika frågor och olika kunskapsanspråk

Skillnaden handlar om vilken fråga kriterierna ska besvara. Kvantitativa kriterier mäter och räknar. Enligt forskning.se innebär kvantitativ metod att samla in siffror, ofta via enkäter, mätningar eller experiment, för att ta reda på hur många som tycker något, hur ofta något händer eller hur mycket något förändras. Skolverket beskriver i sitt material om forskningsresultat kvantitativa studier – variabelstudier – som inriktade på statistiskt generaliserbar kunskap, till exempel samband mellan faktorer eller effekter av åtgärder.

Kvalitativa kriterier bedömer innebörd och sammanhang. Skolverket beskriver kvalitativa studier, kontextuella fallstudier, som undersökningar av sammanhang och specifika fenomen, till exempel vad som händer i en undervisningssituation. I Skolverkets vägledning om systematiskt kvalitetsarbete anges att kvalitativa underlag kan vara samtal och intervjuer med lärare, barn, elever och vårdnadshavare, vilket ger deras perspektiv på verksamheten och på när barn och elever lär sig.

SBU formulerar samma uppdelning som två skilda kunskapsanspråk: att utvärdera en metod handlar ofta om att mäta effekt, men värdet av en insats beror också på hur brukarna upplever hjälpen och de förändringar metoden medför. Kvalitativ metodik kan enligt SBU ge insikt om vad olika vårdåtgärder betyder för patienter och behandlare, men säger inget om hur stor effekten är.

Kvantitativa kriterier: mätbara resultat och generaliserbarhet

Typiska kvantitativa kriterier är mätbarhet, frekvens, samband och effekt. Forskning.se beskriver att enkäter används för att ställa samma frågor till många personer, ofta med fasta svarsalternativ, om exempelvis åsikter, vanor eller erfarenheter. I experiment undersöker forskare hur något påverkar något annat, och observationer kan innebära att räkna hur många människor som passerar en plats under en viss tid. Det som mäts går att räkna, jämföra och summera över många enheter.

Skolverkets genomgång av studier anger att syftet med kvantitativa studier ofta är statistiskt generaliserbar kunskap, exempelvis att visa samband mellan faktorer eller effekter av åtgärder. Kriterierna följer av syftet: resultaten ska kunna generaliseras och jämföras mellan grupper och över tid, inte bara beskriva ett enskilt fall.

När kriteriet är effekt blir mätinstrumentet en del av kvalitetsbedömningen. SBU konstaterar att kliniska studier som mäter effekten av åtgärder måste utgå från patientnyttan i form av ökad överlevnad, bättre symtomlindring och ökad livskvalitet, mätt med en utprövad skattningsskala. Kravet på ett utprövat instrument gör resultaten jämförbara mellan studier och grupper.

Kvalitativa kriterier: kontext, innebörd och deltagarperspektiv

Kontexten är analysenheten. Enligt Skolverket ger kvalitativa studier ofta detaljerade beskrivningar av kontexten, vilket gör det möjligt att analysera ett specifikt fall på djupet. Det underlättar också jämförelser med den egna verksamheten, för att avgöra om undersökningen är relevant i det egna sammanhanget.

Deltagarnas perspektiv är ett kriterium i sig, inte bara en datakälla. Skolverket anger att kvalitativa underlag i systematiskt kvalitetsarbete kan vara samtal och intervjuer med lärare, barn, elever och vårdnadshavare, som ger deras perspektiv på verksamheten. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet sker i samarbete med lärare, förskollärare, övrig personal och elever, och barn, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Kriterierna fångar det siffror inte fångar. SBU pekar på att vissa aspekter av vårdens insatser är svåra att omvandla till siffror och inte fångas av vanliga mätmetoder, och att insatser med samma mätbara hälsoeffekt ändå kan uppfattas olika. SBU lyfter ett exempel: en kvalitativ ansats lämpar sig för att besvara hur telemedicinsk teknik ändrar förhållandet mellan patienten, läkaren och de specialister som konsulteras. I stället för att mäta prognos kan forskningen analysera samspelet mellan parterna och visa vad som sker i kommunikationen. Frågan blir då hur och varför något sker, och vad det betyder för dem som berörs.

Skillnaden i praktiken: fråga, data, analys och kunskapsbidrag

Frågetyp och datatyp: kvantitativa kriterier besvarar hur många, hur ofta och hur mycket, och bygger på sifferdata från enkäter, mätningar eller experiment (forskning.se). Kvalitativa kriterier besvarar vad som händer i en situation och vilken innebörd det har, och bygger på detaljerade beskrivningar av sammanhang och specifika fenomen (Skolverket).

Analysnivå och generaliserbarhet: den kvantitativa ansatsen söker statistiskt generaliserbar kunskap om samband och effekter (Skolverket), medan den kvalitativa analysen går på djupet i ett specifikt fall. Det påverkar överförbarheten. I det kvalitativa fallet prövar läsaren om beskrivningen är relevant för den egna verksamheten genom att jämföra kontexten, i stället för att resultatet generaliseras statistiskt.

Kunskapsbidrag och kvalitetsvärden: SBU bedömer att ansatserna ofta ger olika slags kunskap som kompletterar varandra – kvalitativ metodik ger insikt om vad en åtgärd betyder, men inte om hur stor effekten är. Det speglar vad som värderas: i kvantitativa sammanhang står mätbarhet, jämförbarhet och generaliserbarhet i centrum, medan bedömningen av kvalitativa kriterier kretsar kring trovärdighet, transparens och kontextuell relevans. Riksrevisionen jämför forskningssammanställningar mot en vedertagen internationell standard och lyfter krav på systematik och transparens, samtidigt som SBU beskriver att forskarens egen tolkning kan väcka frågor om tillförlitligheten. Forskning.se noterar att kvantitativa metoder ibland kan kombineras med kvalitativa för att ge mer kunskap om ett ämne.

Kvantitativa vs kvalitativa utvärderingskriterier – jämförelse

När de kompletterar varandra: effekt och upplevelse i samma utvärdering

SBU återger en dansk utvärdering av uppföljning vid gynekologisk cancer som tog med både kvantitativa och kvalitativa studier. De kvantitativa undersökningarna visade att efterkontrollerna inte hade någon betydelse för livskvaliteten. I patientintervjuerna framkom i stället att kontrollerna kunde skapa trygghet och lättnad över att undersökningen var utan anmärkning. Samma insats gav alltså olika besked beroende på vilket kriterium som mättes: förändrad livskvalitet respektive upplevd trygghet.

Sofia Tranæus, projektledare på SBU, säger att de kvalitativa studierna många gånger ger helt nya uppgifter, även om de delvis kan överlappa resultaten från skattningsformulär för livskvalitet – sådana formulär bygger ofta på kunskap från patientintervjuer. Konsekvensen för utformningen av en utvärdering är att valet av kriterier bör följa syftet. Om frågan gäller både vad insatsen åstadkommer och vad den betyder för dem som berörs, ger en kombination av kvantitativa och kvalitativa kriterier både bredd och djup.

Nyckelinsikter från SBU och Skolverket

Att bedöma kvalitet i kvalitativa och kvantitativa kriterier

I den kvantitativa ansatsen ligger kvalitetsbedömningen i mätningen och i möjligheten att generalisera. Skolverket knyter syftet med variabelstudier till statistiskt generaliserbar kunskap, och SBU:s krav på att effekt mäts med en utprövad skattningsskala innebär att instrumentets kvalitet avgör vad siffrorna kan användas till.

I den kvalitativa ansatsen är tolkningsmomentet känsligt. SBU påpekar att det, till skillnad från kvantitativa studier, ibland är forskaren själv som samlar in, analyserar och tolkar data, och att förutfattade meningar kan smyga sig in och färga observationerna även när forskarna strävar efter neutralitet – något som väcker frågor om tillförlitligheten. Risken att omedvetet styra sina fynd är enligt SBU större i studier där den egna tolkningen är en integrerad del av resultatet. SBU nämner motmedel: att låta informanterna ta del av forskarnas tolkningar och bedöma om de stämmer, samt en metod som kallas triangulering.

När flera studier vägs samman ställs andra krav. Riksrevisionens granskning (RiR 2025:31, 13 november 2025) konstaterar en risk för att kunskapsunderlag baseras på ofullständiga eller subjektiva sammanställningar av forskning. Granskningen jämför arbetssättet med en vedertagen internationell standard för forskningssammanställning: Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har inte haft rutiner som lever upp till kraven på systematik och transparens. Skolforskningsinstitutet följer en systematisk och transparent process, men använder ofta en metod för att väga samman forskningens resultat som tillåter tolkningar och kreativa inslag, med tonvikt på kvalitativ forskning och kvalitativ sammanvägning. Skolverket ställer i sina forskarsamarbeten inte krav på att forskare utgår från systematiska litteratursökningar eller dokumenterar hur de gör urval och värderar forskning. Slutsatsen för praktiken: oavsett om kriterierna är kvantitativa eller kvalitativa behöver urval, analys och värdering dokumenteras så att en utomstående kan granska hur slutsatserna uppstod.

Så väljer du rätt kriterier för din utvärdering

Utgå från syftet och från vilket beslut utvärderingen ska stötta. Ett resultatbeslut kräver kriterier som fångar effekt och omfattning; ett utvecklingsbeslut kräver kriterier som förklarar varför något fungerar eller inte fungerar och hur det upplevs av dem som berörs. Skolverkets systematiska kvalitetsarbete är en lagstadgad arbetsprocess: kontinuerligt och systematiskt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser. Kriterierna bör därför väljas så att de kan svara på analysfrågan, inte bara samla in data.

Blanda kriterier när frågan rör både resultat och upplevelse. SBU:s exempel från uppföljningen vid gynekologisk cancer visar att kvantitativa undersökningar och patientintervjuer kan ge olika besked om samma insats, och att ansatserna ofta kompletterar varandra. Bestäm i förväg hur data ska analyseras och kvalitetssäkras. Vägledningen för kvalitetsarbete framhåller att berörda – lärare, barn, elever och vårdnadshavare – ska ges möjlighet att delta i arbetet. Riksrevisionen lyfter kravet på systematik och transparens i sammanställningar, och SBU nämner informanternas granskning av tolkningar och triangulering som sätt att minska risken för styrda fynd.

Steg för val av rätt kriterier i utvärdering