Vad skiljer kvalitativa och kvantitativa utvärderingskriterier?

Kort svar: olika frågor och olika kunskapsanspråk

Skillnaden handlar om vilken fråga kriterierna ska besvara. Kvantitativa kriterier mäter och räknar. Enligt forskning.se innebär kvantitativ metod att samla in siffror, ofta via enkäter, mätningar eller experiment. Syftet kan vara att ta reda på hur många som tycker något, hur ofta något händer eller hur mycket något förändras.

Skolverket beskriver kvantitativa studier – variabelstudier – som inriktade på statistiskt generaliserbar kunskap. Exempel är samband mellan faktorer eller effekter av åtgärder.

Kvalitativa kriterier bedömer innebörd och sammanhang. Skolverket beskriver kvalitativa studier, kontextuella fallstudier, som undersökningar av sammanhang och specifika fenomen. Ett exempel är vad som händer i en undervisningssituation.

I Skolverkets vägledning om systematiskt kvalitetsarbete anges att kvalitativa underlag kan vara samtal och intervjuer med lärare, elever, barn och vårdnadshavare. Det ger deras perspektiv på verksamheten och på när barn och elever lär sig.

SBU formulerar samma uppdelning som två skilda kunskapsanspråk. Att utvärdera en metod handlar ofta om att mäta effekt. Men värdet av en insats beror också på hur brukarna upplever hjälpen och de förändringar metoden medför. Kvalitativ metodik kan enligt SBU ge insikt om vad olika vårdåtgärder betyder för patienter och behandlare. Den säger inget om hur stor effekten är.

Samma skillnad gäller vid mjukvaruval och systemval. ISO/IEC 25010:2011 definierar en mjukvarukvalitetsmodell med kvalitetsegenskaper som funktionell lämplighet, pålitlighet, användbarhet, prestandaeffektivitet, underhållbarhet, säkerhet, kompatibilitet och bärbarhet. Modellen anger vilka kvalitetsegenskaper som ska beaktas när en programvaras egenskaper utvärderas. Vissa egenskaper mäts, andra bedöms i sitt sammanhang.

Kvantitativa kriterier: mätbara resultat och generaliserbarhet

Typiska kvantitativa kriterier är mätbarhet, frekvens, samband och effekt. Forskning.se beskriver att enkäter ställer samma frågor till många personer, ofta med fasta svarsalternativ. De kan handla om åsikter, vanor eller erfarenheter.

I experiment undersöker forskare hur något påverkar något annat. Observationer kan innebära att räkna hur många människor som passerar en plats under en viss tid. Det som mäts går att räkna, jämföra och summera över många enheter.

Skolverkets genomgång av studier anger att syftet med kvantitativa studier ofta är statistiskt generaliserbar kunskap. Exempel är att visa samband mellan faktorer eller effekter av åtgärder. Kriterierna följer av syftet: resultaten ska kunna generaliseras och jämföras mellan grupper och över tid, inte bara beskriva ett enskilt fall.

När kriteriet är effekt blir mätinstrumentet en del av kvalitetsbedömningen. SBU konstaterar att kliniska studier som mäter effekten av åtgärder måste utgå från patientnyttan. Den består av ökad överlevnad, bättre symtomlindring och ökad livskvalitet, mätt med en utprövad skattningsskala. Kravet på ett utprövat instrument gör resultaten jämförbara mellan studier och grupper.

I programvarukvalitet blir funktionell lämplighet, pålitlighet, prestandaeffektivitet och säkerhet typiskt mätbara kriterier. Funktionell lämplighet mäter programvarans förmåga att uppfylla specificerade funktionskrav. Prestandaeffektivitet analyserar resursanvändning och svarstider. Säkerhet fokuserar på att skydda programvara från obehörig åtkomst och cyberhot.

SS-ISO/IEC 25022:2016 definierar mått för användningskvalitet kopplade till ISO/IEC 25010 och är avsedd att användas tillsammans med den. Standarden tilldelar inte mätvärden fasta nivåer eller betyg. Värdena definieras för varje system eller produkt utifrån användningskontext och användarnas behov.

Kvalitativa kriterier: kontext, innebörd och deltagarperspektiv

Kontexten är analysenheten. Enligt Skolverket ger kvalitativa studier ofta detaljerade beskrivningar av kontexten. Det gör det möjligt att analysera ett specifikt fall på djupet. Det underlättar också jämförelser med den egna verksamheten, för att avgöra om undersökningen är relevant i det egna sammanhanget.

Deltagarnas perspektiv är ett kriterium i sig, inte bara en datakälla. Skolverket anger att kvalitativa underlag i systematiskt kvalitetsarbete kan vara samtal och intervjuer med lärare, elever och barn samt vårdnadshavare. Det ger deras perspektiv på verksamheten.

Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet sker i samarbete med lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Kriterierna fångar det siffror inte fångar. SBU pekar på att vissa aspekter av vårdens insatser är svåra att omvandla till siffror och inte fångas av vanliga mätmetoder. Insatser med samma mätbara hälsoeffekt kan ändå uppfattas olika.

SBU lyfter ett exempel: en kvalitativ ansats lämpar sig för att besvara hur telemedicinsk teknik ändrar förhållandet mellan patienten, läkaren och de specialister som konsulteras. I stället för att mäta prognos kan forskningen analysera samspelet mellan parterna och visa vad som sker i kommunikationen. Frågan blir då hur och varför något sker, och vad det betyder för dem som berörs.

ISO/IEC 25010:2011 lyfter också användbarhet, underhållbarhet, kompatibilitet och bärbarhet. Användbarhet gäller användarvänlighet och användarupplevelse vid interaktion med systemet. Kompatibilitet verifierar förmågan att fungera tillsammans med andra system utan konflikter. Bärbarhet mäter hur lätt programvaran kan överföras och användas på olika plattformar.

Skillnaden i praktiken: fråga, data, analys och kunskapsbidrag

Frågetyp och datatyp: kvantitativa kriterier besvarar hur många, hur ofta och hur mycket. De bygger på sifferdata från enkäter, mätningar eller experiment (forskning.se). Kvalitativa kriterier besvarar vad som händer i en situation och vilken innebörd det har. De bygger på detaljerade beskrivningar av sammanhang och specifika fenomen (Skolverket).

Analysnivå och generaliserbarhet: den kvantitativa ansatsen söker statistiskt generaliserbar kunskap om samband och effekter (Skolverket). Den kvalitativa analysen går på djupet i ett specifikt fall. Det påverkar överförbarheten. I det kvalitativa fallet prövar läsaren om beskrivningen är relevant för den egna verksamheten genom att jämföra kontexten. Resultatet generaliseras inte statistiskt.

Kunskapsbidrag och kvalitetsvärden: SBU bedömer att ansatserna ofta ger olika slags kunskap som kompletterar varandra. Kvalitativ metodik ger insikt om vad en åtgärd betyder, men inte om hur stor effekten är.

Det speglar vad som värderas. I kvantitativa sammanhang står mätbarhet, jämförbarhet och generaliserbarhet i centrum. Bedömningen av kvalitativa kriterier kretsar kring trovärdighet, transparens och kontextuell relevans.

Riksrevisionen jämför forskningssammanställningar mot en vedertagen internationell standard och lyfter krav på systematik och transparens. SBU beskriver att forskarens egen tolkning kan väcka frågor om tillförlitligheten. Forskning.se noterar att kvantitativa metoder ibland kan kombineras med kvalitativa för att ge mer kunskap om ett ämne.

Vid mjukvaruval och systemval avgör frågan vilka kriterier som behövs. Kvantitativa kriterier kan vara funktionell lämplighet, prestandaeffektivitet och säkerhet. Kvalitativa kriterier kan vara användbarhet och hur systemet upplevs i verksamheten. ISO/IEC 25010:2011 ger kvalitetsegenskaper att utgå från.

När de kompletterar varandra: effekt och upplevelse i samma utvärdering

SBU återger en dansk utvärdering av uppföljning vid gynekologisk cancer. Den tog med både kvantitativa och kvalitativa studier. De kvantitativa undersökningarna visade att efterkontrollerna inte hade någon betydelse för livskvaliteten. I patientintervjuerna framkom i stället att kontrollerna kunde skapa trygghet och lättnad över att undersökningen var utan anmärkning.

Samma insats gav alltså olika besked beroende på vilket kriterium som mättes: förändrad livskvalitet respektive upplevd trygghet.

Sofia Tranæus, projektledare på SBU, säger att de kvalitativa studierna många gånger ger helt nya uppgifter. De kan delvis överlappa resultaten från skattningsformulär för livskvalitet – sådana formulär bygger ofta på kunskap från patientintervjuer.

Konsekvensen för utformningen av en utvärdering är att valet av kriterier bör följa syftet. Om frågan gäller både vad insatsen åstadkommer och vad den betyder för dem som berörs, ger en kombination av kvantitativa och kvalitativa kriterier både bredd och djup.

Samma komplettering är relevant vid systemval. Kvantitativa mått på funktionell lämplighet, pålitlighet och prestanda kan ställas mot kvalitativa beskrivningar av användbarhet och upplevt stöd. ISO/IEC 25010:2011 samlar egenskaperna i en modell för programvarukvalitet.

Fördelar och nackdelar med kvantitativa och kvalitativa metoder

Att bedöma kvalitet i kvalitativa och kvantitativa kriterier

I den kvantitativa ansatsen ligger kvalitetsbedömningen i mätningen och i möjligheten att generalisera. Skolverket knyter syftet med variabelstudier till statistiskt generaliserbar kunskap. SBU kräver att effekt mäts med en utprövad skattningsskala. Instrumentets kvalitet avgör därför vad siffrorna kan användas till.

I den kvalitativa ansatsen är tolkningsmomentet känsligt. SBU påpekar att det, till skillnad från kvantitativa studier, ibland är forskaren själv som samlar in, analyserar och tolkar data. Förutfattade meningar kan smyga sig in och färga observationerna även när forskarna strävar efter neutralitet. Det väcker frågor om tillförlitligheten.

Risken att omedvetet styra sina fynd är enligt SBU större i studier där den egna tolkningen är en integrerad del av resultatet. SBU nämner motmedel: att låta informanterna ta del av forskarnas tolkningar och bedöma om de stämmer, samt en metod som kallas triangulering.

När flera studier vägs samman ställs andra krav. Riksrevisionens granskning (RiR 2025:31, 13 november 2025) konstaterar en risk för att kunskapsunderlag baseras på ofullständiga eller subjektiva sammanställningar av forskning. Granskningen jämför arbetssättet med en vedertagen internationell standard för forskningssammanställning. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har inte haft rutiner som lever upp till kraven på systematik och transparens.

Skolforskningsinstitutet följer en systematisk och transparent process. Men institutet använder ofta en metod för att väga samman forskningens resultat som tillåter tolkningar och kreativa inslag, med tonvikt på kvalitativ forskning och kvalitativ sammanvägning.

Skolverket ställer i sina forskarsamarbeten inte krav på att forskare utgår från systematiska litteratursökningar. Inte heller kräver myndigheten att de dokumenterar hur de gör urval och värderar forskning.

Slutsatsen för praktiken: oavsett om kriterierna är kvantitativa eller kvalitativa behöver urval, analys och värdering dokumenteras. Då kan en utomstående granska hur slutsatserna uppstod.

Vid utvärdering av programvara anger ISO/IEC 25010 vilka kvalitetsegenskaper som ska beaktas. SS-ISO/IEC 25022:2016 används tillsammans med ISO/IEC 25010 för mått på användningskvalitet. Standarden tilldelar inte fasta betyg, eftersom värdena beror på användningskontext och användarnas behov.

Så väljer du rätt kriterier för din utvärdering

Utgå från syftet och från vilket beslut utvärderingen ska stötta. Ett resultatbeslut kräver kriterier som fångar effekt och omfattning. Ett utvecklingsbeslut kräver kriterier som förklarar varför något fungerar eller inte fungerar och hur det upplevs av dem som berörs.

Skolverkets systematiska kvalitetsarbete är en lagstadgad arbetsprocess. Den innebär att kontinuerligt och systematiskt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser. Kriterierna bör därför väljas så att de kan svara på analysfrågan, inte bara samla in data.

Blanda kriterier när frågan rör både resultat och upplevelse. SBU:s exempel från uppföljningen vid gynekologisk cancer visar att kvantitativa undersökningar och patientintervjuer kan ge olika besked om samma insats. Ansatserna kompletterar ofta varandra.

Bestäm i förväg hur data ska analyseras och kvalitetssäkras. Vägledningen för kvalitetsarbete framhåller att berörda ska ges möjlighet att delta i arbetet, däribland elever, lärare, barn och vårdnadshavare.

Riksrevisionen lyfter kravet på systematik och transparens i sammanställningar. SBU nämner informanternas granskning av tolkningar och triangulering som sätt att minska risken för styrda fynd.

För mjukvaruval och systemval: utgå från ISO/IEC 25010:2011 och dess kvalitetsegenskaper. Välj kvantitativa kriterier för funktionell lämplighet, prestandaeffektivitet och säkerhet när effekt och omfattning ska mätas. Välj kvalitativa kriterier för användbarhet och upplevt stöd när innebörd och sammanhang ska förklaras. På mjukvaruval.com handlar det om att matcha kriterierna mot beslutet.

Steg för val av kriterier i systemutvärdering